Brysselnytt vecka 12

EU-kommissionen presenterade förenklingspaket för CAP

EU-kommissionen presenterade den 15 mars ett förslag på regelförenklingar inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP som ett svar på alla de bondprotester som genomförts på senare tid. Bland annat vill EU-kommissionen öppna upp för större flexibilitet i grundvillkoren (GAEC).

EU-kommissionen föreslår bland annat att medlemsländer ska få möjlighet att ge undantag från grundvillkoret om grön mark under känsliga perioder (GAEC 6) av klimatskäl, så som långa vintrar. EU-kommissionen föreslår även att medlemsländer ska få tillämpa större flexibilitet vad gäller kravet om växtföljd (GAEC 7) och att kravet om att avsätta minst 4 procent av jordbruksmarken för miljöytor miljöytor (GAEC 8) styrks. Istället ska miljöytorna omvandlas till en frivillig miljöersättning, så kallad eco-schemes. EU-kommissionen vill även undanta gårdar under 10 hektar från kontroller av grundvillkoren.

EU-kommissionen presenterade också ett antal åtgärder för att stärka bondens roll i värdekedjan. Sedan 1029 finns ett direktiv om otillbörliga affärsmetoder (UTP) men som inte gett tillräcklig effekt. EU-kommissionen föreslår nu att även inrätta ett observatorium som ska övervaka produktionskostnader, marginaler och otillbörliga affärsmetoder. Observatoriet ska bestå av experter och representanter från hela livsmedelskedjan, medlemsstater och EU-kommissionen. Dessutom ska EU-kommissionen presentera ett rapport över hur UTP-direktivet införts under april månad och en revidering av direktivet förväntas ske 2025.

Europaparlamentets jordbruksutskott har bett om att EU-kommissionens förslag ska behandlas som ett så kallat ”brådskande förfarande”, då förslaget går direkt till plenum istället för att först hanteras i utskott. Samtidigt har miljöutskottet begärt att få delad kompetens om förslaget, vilket kan riskera att förlänga processen. Om ärendet hanteras genom ett brådskande förfarande, förväntas det gå till plenar den 22 april.

EU-kommissionens förslag kommer att diskuteras vid jordbruksrådet den 26 mars.

Källa: Agra Facts, Politico

Politisk överenskommelse om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR)

Förslaget till revidering av regelverket för förpackningar och förpackningsavfall presenterades av EU-kommissionen den 30 november 2022. Förslaget lades fram inom ramen för EU:s Gröna giv och syftar till att minska EU:s avfall och öka återanvändning. Europaparlament och Ministerrådet har nu gett grönt ljus för den kompromisstext om förslaget som tagits fram i trialogförhandling.

Syftet med EU-kommissionens förslag till regelverket är att minska användning av förpackningar med 15% per capita till 2040, genom ökad återanvändning och återvinning samt förbud mot vissa typer av förpackningar. Europaparlamentet antog den 21 november sin position, som går emot EU-kommissionens förslag på flera punkter. Bland annat vill Europaparlamentet inte se ett förbud mot engångsförpackningar för frukt och grönt samt hämtmat, på grund av risken för ökat matsvinn. Dessutom vill Europaparlamentet undanta vinsektorn från kraven på återvinning och vill även skydda vissa typer av engångsförpackningar av trä.

Tidigare har Europaparlamentet och Ministerrådet haft olika ståndpunkter vad gäller förbud mot förpackningar av frukt och grönt under 1,5 kg. Den text som nu är överenskommen innehåller förbud mot plastförpackningar för frukt och grönt under 1.5 kg, men öppnar för nationella undantag.

Den politiska överenskommelsen har nu godkänts av Europaparlamentet och Ministerrådet. EU-kommissionen har dock inte ställt sig bakom förslaget ännu, då de ser handelsrelaterade problem kopplat till plast som återvinns utanför EU.

Källa: Politico, Europaparlamentet

Europaparlamentets jordbruksutskott har antagit sitt betänkande om förslaget till nytt regelverk för växtförökningsmaterial

Europaparlamentets jordbruksutskott har antagit sitt betänkande om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial (PRM). Ansvarig rapportör var Herbert Dorfmanns (EPP, IT).

EU-kommissionen presenterade sitt förslag till förordning om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial den 5:e juli 2023. Förslaget ingår i den Gröna Given och syftar till att säkerställa tillgänglighet av kvalitativt växtförökningsmaterial, stödja innovation och bidra till jordbrukets klimatanpassning samt livsmedelssäkerhet. Förslaget bygger på existerande regelverk med sortregistrering och certifiering av utsäde och ska ersätta tio av de nuvarande direktiven, som har funnits sedan 1960-talet.

Kommissionens förslag innebär att hållbarhetskraven som ställs på nya sorter av lantbruksväxter även ska gälla för nya sorter av samtliga reglerade arter, vilket inte bara inkluderar lantbruksväxter utan nu även frukt och bär samt köksväxter. Sorter som lämpar sig för ekologiska produktion ska regleras genom anpassade regler. Jordbruksutskottet vill gå längre än EU-kommissionens förslag om att kraven även ska gälla för import, samt vill underlätta marknadsföring av bevarandesorter. Enligt EU-kommissionens förslag skulle lantbrukare bara få byta utsäde med varandra, något som jordbruksutskottet vill utöka till att inkludera alla typer av växtförädlingsmaterial, inte bara utsäde.

Paraplyorganisationen för jordbruksorganisationer och kooperativ, Copa-Cogeca, har kritiserat betänkandet från jordbruksutskottet då de anser att de många undantagen som föreslås leder till stora risker för marknaden. Copa-Cogeca står bakom den existerande regleringen för växtförökningsmaterial och önskar att Europaparlamentet istället närmar sig kommissionens förslag.

Betänkandet från jordbruksutskottet ska nu vidare till plenum för omröstning, vilket förmodligen sker den 22-25 april.

Källor: Copa-Cogeca, AgraFacts, Svenska Riksdagen

Politisk överenskommelse om förnyat frihandelsavtal med Ukraina nådd

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat landets export av jordbruksprodukter och livsmedel. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för att underlätta export från Ukraina till EU. Nuvarande frihandelsvaltal löper ut den 5 juni, varför EU-kommissionen i slutet på januari lagt fram ett förslag till förlängt handelsavtal. Detta skulle gälla fram till juni 2025.

Efter en snabb process har EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet nått en politisk överenskommelse om det förnyade frihandelsavtalet (ATM) med Ukraina. Överenskommelsen är en kompromiss mellan EU-kommissionens ursprungliga förslag och Europaparlamentets. Resultatet är att skyddsmekanismer, så som handelsregleringar (tariffer), kommer att användas om importen från Ukraina överstiger importen från referensåren 2022–2023. Europaparlamentet ville att man skulle använda referensåren 2021–2023. Samtidigt utökas EU-kommissionens föreslagna lista av produkter som ska ha skyddsmekanismer från att bara vara socker, ägg och kyckling till att även omfatta honung, majs, havre och gryn (processat spannmål, tex havregryn eller mannagryn). Överenskommelsen skärper även tiden EU-kommissionens får på sig att implementera skyddsåtgärder, från tre veckor till två.

Paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, Copa-Cogeca, kritiserar överenskommelsen, eftersom de hade velat se att Europaparlamentets förslag till referensår 2021–2023 använts. Organisationen vill även se att vete ska omfattas av skyddsmekanismer.
Den politiska överenskommelsen har redan godkänts av Europaparlamentets handelsutskott, vilket innebär att nästa steg i processen är godkännande i plenum i slutet av april. Därefter ska även ministerrådet anta överenskommelsen, innan det nya frihandelsavtalet kan träda i kraft.

Källa: Politico, Copa-Cogeca

Rapportörer för betänkandet om djurskydd vid transport tror beslut i frågan skjuts upp till nästa mandatperiod

Vid tisdagens gemensamma möte med Europaparlamentets jordbruksutskott och transportutskott diskuterades EU-kommissionens förslag till förordning om djurskydd under transport. Förslaget presenterades den 7 november och innehåller bland annat förslag om ett förbud mot transporter som varar längre än nio timmar för djur på väg till slakt och begränsningar av transporter vid extrema temperaturer.

Ansvariga rapportörer från respektive utskott, Daniel Buda (EPP, RU) för jordbruksutskottet och Anna Deparnay-Grunenberg (Greens, DE), började med att konstatera att det kommer vara upp till nästa Europaparlament att hantera förslaget. Enligt dem, kommer de högst troligen dröja tills även en ny EU-kommission är på plats innan arbetet drar i gång. Båda ledamöterna kritiserade EU-kommissionen för att ha kommit med förslaget så sent under mandatperioden. Deparnay-Grunenberg valde även att kritisera EU-kommissionen för att inte ha presenterat uppdateringar av övrig djurskyddslagstiftning, som var tänkt från början. Buda valde där emot att ifrågasätta om EU-kommissionen var medveten om vilka samhällsekonomiska konsekvenser förslaget skulle få, med den risk att ökade regler även ökar priset på livsmedel.

Källa: Agra Facts, Politico