”De flesta människor har en större potential än vad de tror”— fredagsporträttet med Anna Hellman

Berätta, vad gjorde att du sökte dig till Einar Mattsson?
— Jag ville arbeta tillsammans med flera olika yrkesroller i ett förvaltningsuppdrag och såg att Einar Mattsson annonserade i gratistidningen Metro efter en förvaltningsekonom. Jag hade en bekant som jobbade på Einar Mattsson och som talat gott om företaget, så då sökte jag tjänsten, och fick den.

Vad hade du gjort innan du kom till huvudkontoret på Rosenlundsgatan 58?
— Efter gymnasiet läste jag fyra år på Stockholms Universitet. Parallellt med studierna jobbade jag extra på Riksbyggen Stockholm. Det var mest enklare ekonomiuppgifter som registrering och kontroll av leverantörsfakturor. Jag fick även rycka in och sommarjobba i växeln och receptionen, i vaktmästeriet och även som trädgårdsarbetare. När jag blev klar med mina studier behövde de en ekonomiassistent på heltid och jag blev sugen på att börja jobba efter att ha gått direkt från gymnasiet till universitet. Efter något år behövde de en junior förvaltningsekonom och några av mina dåvarande kollegor uppmanade mig att söka.

— Som förvaltningsekonom satt man som ledamot i flera styrelser och var med på både bostadsrättsförenings-styrelsemöten och brf-stämmor. Genom att behöva förklara ekonomiska termer och begrepp för personer som inte hade samma förkunskaper blev jag hela tiden bättre på mitt jobb. Kombinationen av ordning och reda i bokföringen, tillsammans med de samarbeten jag hade med varje styrelse, var perfekta uppgifter för mig.

— Efter några år ville jag prova att jobba på ett mindre bolag. Så jag sökte mig då till ett jobb som ekonomisk förvaltare på ett bolag med få anställda där man enbart jobbade med ekonomisk förvaltning och administration för bostadsrättsföreningar. Där blev den egna arbetsinsatsen väldigt tydlig och det fanns stor möjlighet att påverka vilket jag gillade. Det var högt tempo och jag lärde mig massor under de fyra åren.

Hade du någon yrkesdröm som barn? Vem fick dig att vilja bli det?
— Jag har inte haft någon tydlig yrkesdröm som att bli lärare eller polis. Däremot har jag alltid tyckt om just ordning och reda. Som barn gillade jag att följa med mina föräldrar till deras kontor och slå på räknemaskiner och kopiera papper. Båda mina föräldrar jobbade större delen av sina yrkesliv inom byggproduktion och fastighetsförvaltning. Det har säkerligen påverkat mitt val av bransch utan att jag för den delen kan sätta fingret på hur.

Vad är det fascinerar just med fastighetsbranschen?
— Att arbeta i fastighetsbranschen i en stad som Stockholm är spännande därför att staden expanderar hela tiden, och att arbeta på ett företag som är med och bidrar till den expansionen är extra roligt. Förvaltning i sig är också väldigt konkret, du jobbar med hus och människor och det finns ofta direkta kopplingar mellan åtgärder man genomför i ett hus som leder till nöjdare hyresgäster och ett bra ekonomiskt utfall.

Idag är du chef och en omtyckt sådan. Gillar du rollen som ledare, varför?
— När jag sökte mitt första chefsjobb här på Einar Mattsson ville jag prova hur det var att leda andra. Bilden av exakt vad detta innebar var ganska vagt för min del. Jag visste att jag trivdes med att arbeta med andra genom mitt arbete som styrelseledamot i bostadsrättsföreningar och att jag ville vara med och påverka genom mitt arbete, och tänkte att det skulle gå att översätta i en roll som chef och ledare.

— Jag tänker att det är svårt att vilja bli bra på något om man inte drivs av det. Jag får massa energi av andra människor och trivs med bredden i min roll som chef. Att dessutom få arbeta tillsammans med andra som är väldigt duktiga på sina jobb är fantastiskt roligt.

Vad driver dig? Har du någon livsfilosofi eller finns någon yrkesmässig händelse som präglar dina val och värderingar?
— Min största drivkraft är min nyfikenhet och min stora kunskapstörst. Jag vill veta hur saker hänger ihop och fungerar, jag tycker om att lära mig nya saker och har inget emot om det är lite klurigt eller svårt. Jag lever inte efter någon särskild filosofi, men har fått med mig hemifrån att arbeta hårt för det jag tror på och att vara lyhörd för andra. Gör du en stor egen insats får du oftast det tillbaka i någon form.  

Du är en diplomat och litar på dina anställda och ger dem stort mandat. Hur skapar man tillit som chef?
— För mig har det varit viktigt att i grunden visa att jag har ett uppriktigt engagemang i mina medarbetare och inte minst att jag tycker att mitt jobb är roligt. Att lyssna, fatta beslut och att inte rygga undan för de svåra samtalen. Att våga prata om att vi inte alltid ser saker på samma sätt, att vi i vår arbetsvardag ibland behöver ena oss och att det kan innebära att vi behöver kompromissa.Jag tror att de flesta människor har en större potential än vad de kanske tror. Som chef har jag förmånen att få arbeta med att försöka frigöra den och många gånger handlar det om att våga testa.

Vem har varit din bästa chef hittills och varför?
— När jag var helt ny som förvaltningsekonom hade jag en chef som både gav mig eget utrymme och mandat och som också vad tydlig med att ”säg hellre att du inte vet och återkom med ett korrekt svar till din kund” än att försöka förklara något du inte vet något om. Sedan har jag under mitt yrkesliv haft förmånen att arbeta med att kunna rådfråga mer erfarna och kunniga kollegor som varit bra att ta rygg på i frågor där jag behövt lära mig mer. Så är det för övrigt fortfarande här på Einar Mattsson.

Att vara en bra rekryterare är svårt. Hur tänker du när du anställer?
— Att ha sakkunskaper är en del av en yrkesroll, men det måste också finnas förmåga att omsätta sakkunskaper i praktisk handling för att kunna lösa frågor och problem. Idag märker jag att personer som är på väg ut i arbetslivet i större utsträckning tycker att det är viktigt att arbeta på ett företag vars värderingar man delar. Det är inte bara arbetsuppgifterna eller karriärvägar som styr valet av arbetsgivare. Det blir därför ännu viktigare för oss att hitta rätt personer som också delar vår värdegrund.

Berätta något som man inte tror om dig.
— Det är lätt att tro att jag utbildade mig till civilekonom eftersom jag började jobba med redovisning. Jag har kanske lite oväntat en examen i humaniora från Stockholms Universitet där jag också läste kinesiska i fyra år.

Du är duktig på träning och särskilt styrketräning. Hur kommer det sig?
— Jag började styrketräna lite mer regelbundet 2016, det var tänkt som ett komplement till konditionsträning och blev snabbt det jag tyckte bäst om. Via en tränare lärde jag mig grunderna i baslyften som knäböj, marklyft och bänkpress. Att känna sig säker på tekniken gjorde det också lättare att ta plats bland skivstängerna i gymmet.

— Hur många pass jag får till i veckan varierar, det viktiga är kontinuiteten att fortsätta även om det bara blir ett enda pass vissa veckor. Att känna mig stark i gymmet gör att mycket annat kommer på köpet — det får mig att känna mig mentalt stark och att jag upplever att jag bättre kan lösa problem. 

Du tycker om att resa. Vilka drömresor har du kvar att göra när vi så sakteliga förhoppningsvis får resa igen?
— Australien och Nya Zeeland är absolut på min ”bucketlist” om det kommer vara möjligt i framtiden. Med detta sagt är jag väldigt dåligt berest i Sverige och här är det kanske Höga kusten, Gotland, Öland och Österlen som toppar listan över mina ”måste-resor” här hemma.

Hur ser en favoritdag ut när du är ledig?
— Nu på hösten gillar jag extra mycket att vara ute i naturen, så gärna skogspromenader och utomhusfika. Stockholm är en bra stad på det sättet att det finns mycket natur nära stadskärnan. Hagaparken och Djurgården är extra fina att besöka nu på hösten tycker jag.

Om jag får besök och ska visa upp några av Stockholms bästa smultronställen, vad ska jag visa då?
— Jag vill slå ett slag för förorten och Café Lyran i Bredäng, du får fin utsikt över Mälaren och goda räksmörgåsar!

Slutligen. Om du ska ge ett tips till en 18-åring med hela arbetslivet framför sig, vad ger du för tips?
— Ingen har facit från början och ett arbetsliv är förhoppningsvis långt, så det kan vara svårt att se exakt hur det kommer att se ut om 10 eller 20 år. Hitta ett yrkesområde eller bransch som intresserar dig och börja där. Fundera emellanåt på vad det är som ger dig energi i ditt jobb och vad du är bra på. Om det uppenbarar sig en möjlighet, våga prova den. Fatta inte heller beslutet att ge upp efter en dålig dag!