Allt fler skolor hotas med vite

Otrygga skolmiljöer och dåligt stöd i undervisningen kan kosta kommunerna miljonbelopp. Elever som riskerar att missa kunskapsmålen står i fokus när Skolinspektionen allt oftare hotar med vite. Antalet förelägganden har ökat från ett tjugotal år 2013 till drygt 100 i fjol, visar Dagens Samhälles bearbetning av tillsynsmyndighetens statistik. I år ser siffran ut att bli ännu högre.

– Vi ser till elevernas bästa och att det inte ska gå för lång tid innan brister rättas till. En termin utan särskilt stöd är väldigt lång tid för den som går i nian och måste klara kunskapskraven för att bli behörig till gymnasiet, säger Christina Ridderman Karlsson, chef för Skolinspektionens rättsenhet.

viten

En förklaring till att antalet vitesförelägganden ökar är den ändring i skollagen som trädde i kraft i januari 2015. Sedan dess är Skolinspektionen skyldig att förelägga med vite vid brister som allvarligt försvårar elevernas förutsättningar att nå målen.

De två vanligaste orsakerna är otillräckligt stöd till elever med särskilda behov och brister i trygghet och studiero. Men bland de drygt 330 ärenden där Skolinspektionen beslutat om vite sedan 2011 finns också skäl som kränkande behandling, felaktig betygsättning och brister i det pedagogiska ledarskapet.

Skolinspektionen fångar upp bristerna genom sin regelbundna tillsyn, men problem uppmärksammas också när någon anmäler att allt inte står rätt till i en skola.

Även storleken på vitesbeloppen har ökat. Under åren 2011–2015 fattade myndigheten beslut om sex vitesförelägganden på 1 miljon kronor eller mer. Från den 1 januari 2016 till sista juni i år var antalet 26.

– Tanken med viten är egentligen inte att de ska utdömas. Tanken är att de ska vara ett påtryckningsmedel, säger Gunnar Persson, chef för Skolinspektionens enhet för ekonomisk granskning.

Att det går så långt att skolhuvudmän betalar viten är sällsynt. Oftast hinner skolorna till slut rätta till bristerna.

Det högsta vite myndigheten beslutat om är 5 miljoner kronor och riktades strax före midsommar mot Hammarbyskolan i Stockholm. Det var andra gången Stockholms stad fick kritik för att utbildningen för romska barn inte höll måttet.

Vitesbeloppet beräknas utifrån huvudmannens muskler, och Stockholms stad har stora resurser.

– Ett vite ska vara kännbart, säger Gunnar Persson.

flestviten

Av det dryga trettiotalet vitesförelägganden som skolor i Stockholm har fått sedan 2011 gäller alla utom fem fristående skolor. I Göteborg är bilden den omvända efter en omfattande tillsyn av kommunala skolor för ett par år sedan. Alla utom tre vitesförelägganden avser kommunala skolor.

För att kunna utkräva vite måste Skolinspektionen först ansöka hos förvaltningsrätten.

I några fall i Göteborg har domstolen gett tillstånd, men då har stadsdelen överklagat. Skolkommunalrådet Karin Pleijel (MP) förklarar varför:

– Vi ser ett värde i att gå vidare till högre instans för att få den nya lagstiftningen prövad.

Det handlar om nivån på vitesbeloppet, men också om att staden inte tycker att Skolinspektionen tagit hänsyn till det arbete skolorna faktiskt har gjort.

– Inspektionen har en viktig roll i arbetet med skolornas kvalitet. Men jag tycker att den repressiva sidan, där man kontrollerar och hittar fel och förelägger om vite, är överdimensionerad, säger Karin Pleijel.

En slutsats hon dragit är att staden måste ha ett bättre system för kvalitetskontroll. Ett sådant är på väg i och med att Göteborg med start den 1 juli nästa år går över till centrala facknämnder både för grundskolan och förskolan. En central nämnd finns redan för gymnasieskolan.

– Vi behöver en större likvärdighet, säger Karin Pleijel.

Borås har redan skrotat sina stadsdelsnämnder, och från den 1 januari i år finns en central grundskolenämnd för hela kommunen. Nämndens ordförande Per Carlsson (S) tror även han att en samlad organisation gör det lättare att ta ett helhetsgrepp om skolan.

De kommunala skolorna i Borås har fått 16 vitesförelägganden sedan 2011. Per Carlsson menar att den tidigare organisationen är en del av förklaringen. Han ser stora vinster med tillsynen, men tror att problemen hade gått att lösa även utan hot om viten.

– En skola som redan har en tuff tillvaro kan hamna i ett läge där den får ännu svårare ekonomiskt när den jobbar med att rätta till bristerna, säger han.

När Skolinspektionen besökte Heby 2015 slutade det med sex vitesförelägganden, för att få till en bättre samordning mellan utbildningsnämnden och skolverksamheten. Vid två tidigare inspektioner hade kommunen fått liknande kritik, men inte gjort tillräckligt.

Nu blev det mer fart i arbetet och i dag har Heby ett system för hur utbildningsnämnden följer upp sina insatser. Barn- och utbildningschef Daniel Holmvin tycker att vitesföreläggande är ett bra påtryckningsmedel.

– Det blir uppmärksamhet i media och leder till diskussion. En tillsynsmyndighet behöver någon form av maktmedel. När Skolinspektionen lade vitesföreläggande här lyckades den ju – det hade de inte gjort vid de två föregående inspektionerna.

Torbjörn Tenfält