Svensk industri satsar nu tungt på att ersätta fossil energi med grön el. I grunden handlar detta om att säkra konkurrenskraften på en global marknad som efterfrågar klimatneutrala produkter. Elektrifiering är nyckeln och snabb utbyggnad av utsläppsfri elproduktion med låg kostnad är en förutsättning för att vi ska klara omställningen. Nu måste politiken och näringslivet hjälpas åt för att öka takten och se till att bygga mer vindkraft.
Klimatet på jorden utvecklas på ett sätt som kräver snabba och kraftfulla åtgärder. Som företag är vi fast beslutna att göra vad vi kan för att minska utsläppen.
Vi är optimistiska när det gäller Sveriges tekniska och kommersiella förutsättningar att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Men vi ser med oro på låsningarna i energidebatten och särskilt kring vindkraftens utbyggnad.
Även om utbyggnaden av vindkraften varit stark de senaste åren, så pågår nu en negativ trend där allt färre vindkraftverk beviljas tillstånd. Utvecklingen äventyrar elektrifieringen och dess möjligheter att möta det snabbt ökande elbehovet. Svensk politik måste nu samlas för att undanröja hindren för ny grön elproduktion.
För företag som bedriver energiintensiv verksamhet, dygnet runt, året runt på en internationellt konkurrensutsatt marknad, är vindkraften en avgörande del av lösningen idag. Vindkraften kan möta behovet i industrin och spelar en central roll i att förse hela Sverige med grön el till låg kostnad.
I den svenska debatten ställs vindkraft ofta mot kärnkraft. Men det ena utesluter inte det andra, det är inte fråga om att välja, utan om att möta det växande behovet av el. Ska vi klara av att snabbt elektrifiera samhället och ställa om våra industrier för att minska utsläppen av växthusgaser behöver utbyggnaden av elproduktionen accelerera här och nu. Och vindkraften är det kraftslag som går snabbast att expandera.
Behovet av el med låg kostnad kommer att växa snabbt. Efterfrågan drivs främst av industri- och transportsektorerna, som tillsammans står för två tredjedelar av Sveriges samlade utsläpp. Prognoserna för Sveriges framtida elbehov pekar mot en fördubbling eller mer på bara två decennier, från dagens 140 terawattimmar (TWh) till minst 280 TWh.
Industrin i Sverige har inlett omställningen. Ovako, med stöd av bland andra Energimyndigheten, blir 2022 först i världen att värma stål med vätgas innan valsning. LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls Hybritprojekt har i år levererat världens första fossilfria stål som ska börja levereras i industriell skala 2026. När LKAB:s hela omställning till järnsvamp är genomförd, som enbart den kommer kräva 55 TWh el, sparas koldioxidutsläpp hos kunderna motsvarande två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp.
Nu är det upp till oss alla att göra elektrifieringen och klimatomställningen möjlig. Det behövs en rad politiska reformer som bidrar till en snabbt utbyggd elproduktion. Det krävs expansiva mål för elförsörjningen. Elnäten måste byggas ut och moderniseras. Tillståndsprocesser måste förenklas och förkortas. Klimatnyttan av investeringar i elproduktion måste väga tyngre vid tillståndsbeslut. De ekonomiska incitamenten för kommuner att bidra till elektrifieringen måste öka. Och reformerna behövs omgående.
Att främja snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd. Och det krävs för att ta ansvar för en hållbar framtid för dagens och morgondagens generationer.
Henrik Sjölund
vd för Holmen
Jan Moström
vd för LKAB
Marcus Hedblom
vd för Ovako
Ulf Larsson
vd för SCA
