Utvecklingen av drönarleveranser går i raketfart, men hur kan man på bästa sätt använda dem i Europas städer och vad krävs i form av stadsplanering och regelverk för att luftburna transporter ska bli en naturlig del av stadens utbud?
Det ska ett nytt EU-finansierat projekt förhoppningsvis ge svar på. Projektet som går under namnet CITYAM, är ett samarbete mellan ett dussintal parter från från näringsliv, akademi och det offentliga.
Under tre år ska man testa, utvärdera och förbereda hållbara lösningar för rörlighet i nedre luftrummet i Europas städer. Målet är få en bild av hur man måste anpassa stadsplaneringen, var man kan bygga start- och landningsplatser, hur det påverkar boende i staden men också faktiskt genomföra ett riktigt pilotprojekt med drönare i stadsmiljön.
”En stor utmaning med transporter i städer är att det uppstår flaskhalsar och att man dimensionerar transportsystemet efter maxbelastningen och resten av dygnet har ett för stort system som mest kostar pengar. Det är ju inte ett optimalt utnyttjande av stadens resurser. Det är svindlande att föreställa sig att man kan transportera saker i tre dimensioner. Potentialen är stor”, säger Lars Strömgren.
Drönare kan komma att spela en viktig roll inom många olika områden inom en snar framtid, spår Billy Josefsson, som är programledare för Forskning Urban Air Mobility på Luftfartsverket.
”Drönare kan snabbt förflytta både material – och i framtiden också i människor – på väldigt kort tid jämfört med både bil och andra kommunala transporter. De kan också snabbt ge en översikt över ett område, till exempel leta efter mönster i trafik, eller leta efter människor som är försvunna”, säger han.
I nuläget tittar regionen i Stockholm på hur man ska kunna effektivisera transporter mellan olika sjukhus, exempelvis ett blodprov.
”Det kan också handla om att rädda liv, till exempel få en hjärtstartare till en specifik plats”, säger Billy Josefsson.
Det förekommer väldigt skiftande uppgifter kring hur mycket marknaden för så kallad luftburen mobilitet kan vara värd i framtiden. Enligt en rapport från konsultfirman Deloitte som numera har ett par år på nacken kan branschen omsätta så mycket som 1.000 miljarder kronor, och sysselsätta mer än 280.000 personer – bara i USA – år 2035. Uppgifterna är framtagna i samarbete med den amerikanska branschorganisationen Aerospace Industries Association.
Men trots att det pratats om flygande bilar och flygtaxis i många år nu har fenomenet inte riktigt lyft än. Drygt en handfull olika företag är just nu inne i en certifieringsprocess för att få utföra persontransporter, och i fjol investerades det totalt 73 miljarder kronor i flygtaxibolag, enligt Forbes. Men för att de ska bli en vanlig syn i luftrummet återstår mycket arbete med att se över regelverk med mera. Här kan projektet CITYAM bidra.
”Det finns en oro att det ska störa mycket genom både buller och visuellt buller. En större studie som gjort i Sydney visar att så länge det handlar om samhällsnyttiga tjänster såsom blåljus eller medicinska tjänster så var det ingen som hade problem med det. Men om de ska användas till att leverera pizzor eller hamburgare så är det nog annorlunda”, säger Billy Josefsson.
Flera större städer planerar att använda sig av drönare på olika sätt i framtiden. Paris siktar på att ha en flygtaxiverksamhet – om än begränsad – i gång redan till OS nästa sommar 2024. Växande pendlingstider i Los Angeles, Houston, Miami, Orlando och Pittsburgh har skapat efterfrågande efter stadsflyg. Och i Stockholm finns det flera intressanta affärsmodeller: varför inte ta en flygtaxi direkt från Arlanda till taket på valfritt hotell i City, eller en sightseeing-tur i skärgården?