”SBU jämför insatser av helt olika karaktär”

Hur skulle Dagens Medicins läsare reagera om det år 2022 publicerades en litteraturöversikt som kom fram till att tobaksrökning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och om Dagens Medicin lyfte detta med rubriken ”Rökning är dåligt för hälsan”?

Vi ställer frågan med anledning av att Dagens Medicin den 21 mars 2022 publicerade en notis med rubriken ”Vattna blommor bra för äldres välmående”, som lyfte fram en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, om naturbaserade insatser på särskilda boenden. Rapporten presenterar översiktsartikeln ”Indoor Nature Interventions for Health and Wellbeing of Older Adults in Residential Settings: A Systematic Review”, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Gerontologist 2020. 

Läs mer: Miljarder att tjäna på fallprevention 

Rubriken ”Vattna blommor bra för äldres välmående”, SBU:s rapport och den aktuella översiktsartikeln exemplifierar den förenklade syn som ofta präglar diskussioner om insatser gällande vardagslivet på särskilda boenden för äldre. Som forskare inom området äldreomsorg upprörs och oroas vi av det förenklade och slarviga förhållningssättet till kunskap kring hur personer som bor på särskilda boenden för äldre ska kunna leva ett gott liv. 

Rekommendationen att vattna blommor kan tyckas harmlös, men grundat på våra erfarenheter som forskare i nära samarbete med särskilda boenden för äldre ser vi en risk med att lyfta fram en enskild aktivitet, ”vattna blommor”, utan hänsyn till sammanhanget eller de boendes perspektiv eller intresse. Vi har sett många exempel på liknande instrumentell tillämpning av forskningsresultat inom äldreomsorgen. En sådan förenklad syn riskerar att tränga undan uppmärksamheten från behoven av forskning och arbetssätt som fokuserar på hur ett gott och meningsfullt vardagsliv för äldre personer, som bor på särskilt boende, kan stödjas.

Vi ser två huvudsakliga problem med den aktuella översikten, och det faktum att SBU lyfter den i en rapport som har som syfte att guida utformningen av vård och omsorgsinsatser för äldre personer som bor på särskilt boende. För det första bidrar översikten inte med någon ny kunskap, men presenterar betydelsen av ett aktivt engagemang i aktiviteter som om det var en nyhet. För det andra, och kanske än mer allvarligt, uppfyller översikten inte grundläggande vetenskaplig kvalitet, vilket vi kommer att utveckla längre fram i texten.

Att aktivitet bidrar till hälsa och välbefinnande är känt sedan länge och grunden för arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin skrev apropå notisen i Dagens Medicin i ett inlägg på Facebook:

”Delaktighet i meningsfulla vardagsaktiviteter förbättrar hälsa och livskvalitet – en självklarhet redan för den svenska arbetsterapins grundare Dr Ernst Westerlund för 150 år sedan, men ändå så viktigt att SBU sammanställer och sprider denna kunskap.”

Vi håller med om att det är viktigt att denna kunskap sprids, och SBU kan vara en viktig aktör i detta, men vi tycker att det är djupt bekymmersamt att 150 års samlad forskning och erfarenhet ignoreras och trivialiseras när det gäller den viktiga frågan om hur äldre personer som lever på särskilda boenden ska kunna leva ett så gott liv som möjligt.

Vi ställer oss också frågan hur det kommer sig att kvalitetskriterier som gäller i andra sammanhang inte tillämpas på forskning som rör äldreomsorgen och vardagen för äldre personer som behöver vård och omsorg. 

Ett exempel på detta är att den aktuella studien syftar till att undersöka naturbaserade insatser inomhus på äldreboenden. Studien diskuterar överhuvudtaget inte vad ”natur-komponenten” innebär, vilket leder till att insatser av helt olika karaktär jämförs med varandra. Till exempel inkluderas insatser där det är uppenbart att det inte är natur-komponenten, utan det aktiva engagemanget i en aktivitet, som är den verksamma komponenten. Följaktligen kommer översikten då fram till att interventioner som innebär ett aktivt engagemang har positiva effekter på hälsa och välbefinnande, till skillnad från passiv exponering för inomhusnatur. Som vi redan nämnt är det en väl etablerad kunskap inom fältet arbetsterapi/aktivitetsvetenskap att ett aktivt engagemang bland dem som bor och lever på platsen, i en aktivitet och/eller att vara engagerad tillsammans med andra och vara behövd, är av stor betydelse för att äldre personer som bor på särskilt boende ska kunna leva ett gott liv.

Vi oroas av att ett område där det finns tidigare kunskap av betydelse för äldre personers vardagsliv behandlas styvmoderligt av SBU, som har till uppgift att sammanställa och presentera forskningsresultat av hög kvalitet. Behovet är stort av kunskap inom detta område men det innebär inte att kraven kan sänkas vad gäller kvalitén.

Lena Rosenberg, leg arbetsterapeut, docent i arbetsterapi

Margarita Mondaca, leg arbetsterapeut, biträdande lektor, med dr

Lena Borell, leg arbetsterapeut, professor emerita

Samtliga undertecknare arbetar vid Karolinska institutet, sektionen för arbetsterapi, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.